Du dejtar utifrån rädslan. Inte utifrån dig.

Det jag ser om och om igen i mina sessioner: kvinnor som kallar det här kärlek, fast det är rädslan som styr.

Du scannar efter röda flaggor — samtidigt som du redan organiserar ditt liv efter honom. Och ni är inte ens tillsammans än.

Du känner av hans humör innan han säger något, och justerar dig själv innan han hunnit landa i sin egen känsla.

Du ändrar dina planer så fort han hör av sig och vill ses.

Det är inte att du älskar mycket. Det är rädslan för att bli bortvald som sitter i förarsätet.

Om du växte upp med att läsa rummet för att veta om det var säkert, eller att hålla ihop allt för att förtjäna din plats — då lärde din kropp sig en ekvation: anpassning = trygghet.

Den höll dig trygg då. Nu håller den dig kvar — i fel relationer, med fel män.

En otillgänglig man trivs med det. En trygg man drar sig undan av exakt samma anledning: om din egen tid inte är värd att skydda, varför skulle han tro att du är värd att välja?

Du har aldrig fått — aldrig gett dig själv — chansen att dejta utan att rädslan sitter i förarsätet.

Det är precis det vi börjar nosa på i 5 dagar med Sanna.