Det folk kallade "driv" var egentligen ett överfungerande nervsystem.

Under många år blev jag beskriven som en person med mycket energi.

Driven.
Effektiv.
En riktig "go getter".

Och jag höll med.

Jag trodde också att det var den jag var.

Idag ser jag det annorlunda.

Jag var inte bara driven.

Jag överfungerade.

Jag lade energi på att hålla relationer vid liv.

Jag sprang på varje ny idé i företaget.

Jag bytte riktning så fort något kändes mer spännande.

Mitt nervsystem drevs av aktivitet.

Inte av riktning.

Det som förändrade mitt liv var inte att jag fick mindre energi.

Det var att jag slutade lägga den på fel saker.

Jag började bygga rutiner.

Jag slutade springa på varje ny boll.

Jag slutade bära relationer som inte bars av två.

Jag började göra samma saker, om och om igen.

Och det märkliga var...

Jag blev inte mindre driven.

Jag blev mer konsekvent.

Och när mitt beteende blev konsekvent blev mitt nervsystem lugnare.

Idag gör jag fortfarande mycket.

Men min energi driver inte längre kaos.

Den driver det liv jag faktiskt vill bygga.

🤍